Min första kärlek hette eller heter Viktor, vi lärde känna varandra av slutet på sommaren 2011. Vi fick en riktigt stark och fin vänskap som bara växte sig mer och mer och tillslut omvandlades det till kärlek. Våran vänskap var fantastisk, vi fanns där för varandra och stöttade varandra i precis allt.

Den tredje mars 2012 förklarar Viktor hur han verkligen känner för mig, och jag berättade då att jag kände exakt likadant, vi började träffas mer och mer, jag visste att jag älskade honom men jag ville vänta ett tag för att låta fröna växa och det tyckte han med. Den 16 april 2012 blev vårat datum, ett datum som förändrade hela mitt liv.

Den lyckan jag kände var obeskrivlig. Jag levde som i en saga, allt var helt perfekt och jag älskade honom mer än något annat. Jag fick spendera en hel sommar med honom och jag bara älskade att vara i hand närvaro.

Mot oktober började det komma sprickor och jag förstod att inget var som det brukade.. Jag blev orolig och försökte prata med honom men det gick inte, han sa att det var bra och allt det där. 16 november på våran 7 månadersdag så gör han slut, den smärtan var obeskrivlig och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag grät och jag skrek och det kändes som någon slet ut mitt hjärta, tröck knivar i det och sen satte tillbaka det.
Viktor har nu en ny tjej och är lycklig, och jag är också lycklig nu, det enda jag saknar är närheten av min närmsta vän!